Maddeeeeeeeeeeeee

Helvete, fan är allt jag känner just nu. Att jag hade så förbannat rätt, det trodde jag inte. Och att allt verkligen ÄR åt helvete kan jag lova, jag kan inte sova heller, vaknar hela tiden. Jag fattar inte vad jag har gjort för fel för att man ska göra så? Och hur ska jag kunna ordna upp detta? Jag vet ärligt talat inte om det går. Men jag får väl försöka, och nu skiter jag fullständigt i hur jag ska lyckas med det, men en sak är säker, jag ska fan få säga det jag vill ha sagt till dig. SEN får du göra vad du vill. Det är så otroligt barnsligt och dumt. Det är inte så jag vill erkänna det men jag är helt och hållet besviken, chockad och har ont i hela kroppen. Hoppas du är nöjd nu, att det var så du ville ha det.

Som om att det skulle bli bättre så har jag tagit min andra spruta på tbe:t. Skjuksköterskan var lite smått galen och jagade mig med sprutan på britsen, bara för att jag inte var berädd och krälade runt för att slippa...tills hon tog tag i armen och tvingade mig alltså.

Okej, det var det, känns kanske lite bättre nu. Tur att jag fick ur mig en del iaf. Jag tror jag inbillar mig kanske, men det känns bättre. När man har pratat lite med varandra så kan det vara så, jag är rätt nöjd med vad jag har ådstakommit idag iaf. Även om det finns en klump i magen kvar så har den blivit mindre, lite faktist. Vi får se hur detta kommer att gå, inte vet jag. Hoppas på bra. Om det inte kan bli bra så kan det väl ändå vara hyfsat, snälla. Att förlora vänner är inget jag önskar nämligen.